c
  Bokskatter

        
Up

           Startsida                                                                                                                                                                                                   

Startsida > Läsa > Om läsning 1


Om läsning - 
av Carin G. Hansson

Varför skall du läsa skönlitteratur?

En anledning är att läsningen ger dig glädje!

En annan anledning är att om du läser lär du känna både dig själv och andra!

Det finns många fler anledningar och på dessa sidor hittar du förhoppningsvis några svar.

Här presenteras några bra böcker - och en bra film - om läsning och om litteraturens ställning. 

I några böcker finns lästips, i andra får man veta varför det är viktigt att läsa och i några presenteras forskning om läsning. Här finns också böcker om litteraturundervisning.

Böckerna presenteras med omslag och baksidestext.


 

Vilhelm Moberg beskriver i Berättelser ur min levnad (1968)  hur och varför han läste skönlitteratur:

"Jag har läst för att komma över mina egna gränser, min omgivning, mina ensidiga erfarenheter, min vardagliga monotoni, den upprepning och tristess som är oskiljaktiga från min dag. Jag har läst för att jag behöver eggelse från andra människors tankar, stimulans från andras fantasi, andel i andras liv – helt enkelt – jag har sökt upplevelser utöver mina egna: läsningen har varit inlevelse i andra människors själar.

Jag avser diktens och de stora självbiografiernas människor. Jag har varit samman med dem, levat med dem, gripits av dem, fröjdats med dem, lidit med dem. Ja, jag vågar säga: Jag har levat med dem intill identifikation. När läsning är som störst som upplevelse innebär den en form av identifikation med bokens personer.

Den stora diktens gestalter existerar utanför tid och rum. De åldras inte, de dör inte... Don Quijote, Hamlet, Moby Dick, Faust, Ivan Karamasov, Anna Karenina, Raskolnikov, pappa Goriot, madame Bovary... är för mig mera levande än någon människa som lever samtidigt med mig...

Kriteriet på en äkta och sann människoskildring är detta:

Jag läser en bok och sätter den på hyllan, men blir därmed inte kvitt personerna i boken. De är inte borta när jag har lagt romanen ifrån mig. Alldeles tvärtom – i min föreställning lever de ett intensivare liv efter läsningen än de gjorde under den. Jag vill veta mer om dem. De förföljer mig, jag kan inte bli kvitt dem.

Varför? Jag vet ju att de aldrig har existerat i sinnevärlden, att de bara är "påhittade" som folk sa i min hembygd om personer i romaner. Varför sysselsätter de mig genom många år? Varför läser jag gång efter annan om boken, där de förekommer? Det är diktens stora, oåtkomliga hemlighet."

Vilhelm Moberg

 

En film



Farliga sinnen
(Dangerous minds)

Hollywoods hetaste skådespelerska, Michelle Pfeifer, spelar den före detta marinkårssoldaten som blev engelsklärarinna, i den här explosiva och kritikerrosade succéfilmen.

För att kunna förverkliga sin dröm att undervisa, tar LouAnne (Pfeifer) jobbet som lärare åt en klass tuffa tonåringar utan hopp och framtid.

Fast besluten att vinna deras förtroende och få dem att tro på sig själva, driver LouAnne både dem och sig själva till den yttersta gränsen. 

En förändring sker i den stökiga klassen när de tillsammans börjar läsa och tolka Bob Dylans poesi.

Ett verklighetsbaserat drama som med soundtracket "Gangsta's Paradise" erövrat topplistorna över hela världen.

 




Stör mig inte - jag läser.
Gunnar Arvidson talar läslust med 29 svenskar.

En bok för alla i samarbete med Läsrörelsen 2000.

Bengt Westerberg, Läsrörelsens ordförande:
- Det är viktigt att man lär sig läsa, gör man det inte i unga år är risken stor att man aldrig lär sig den konsten. Det är som med alla andra konstarter, det kräver lite träning för att det skall bli riktigt roligt.

Robyn, artist:
- Jag läser innan jag somnar. Jag läser när jag ligger och solar. Jag läser självklart på flyg och tåg och när jag sitter och väntar på flygplatser. Det är mycket dötid i mitt arbete så jag får mycket tid att läsa.

Det är viktigt för dig att läsa?
- Väldigt viktigt. För jag tycker det är det enda mediet i dag där man får tillåtelse att skapa sina egna bilder. Man bombarderas av information varje dag från TV och Internet och film. Det är skönt att få använda fantasin och bygga sin egen värld.

 



Peter Bichsel
En bok om att läsa och berätta.

Janus 1985.

Vad ska ett samhälle som inte strävar efter annat än materiell rikedom och ekonomisk tillväxt med läsare till? Behöver det verkligen läsare? Jag är inte det minsta intresserad av att få dessa och liknande frågor besvarade. Oftast är läsare människor som kan ha med frågor att göra, utan att genast börja pocka på svar: de lever med frågor, inte med svar. för en majoritet kan redan detta framstå som subversivt.

 



Staffan Björck
Romanens formvärld

Natur och Kultur 1970.

”Inte ofta har en svensk litteraturvetare presterat en så uppslagsrik undersökning av ett så väsentligt ämne. – Den växer till en encyklopedi över svenska berättarmetoder, den blir ett panorama där spännande utsikter hela tiden öppnar sig. Om ett pionjärarbetes främsta uppgift är att egga till diskussion och ny forskning, så kommer Romanens formvärld idealet ganska nära.”
Bengt Holmqvist i BLM


”Någon svensk framställning av romanens formproblem har hittills inte funnits. Staffan Björck har äran av att vara den förste på fältet med sitt imponerande arbete. – Det är en
bok rik på synpunkter och stoff, formulerad med en spänstig och kräsen stilkonst.”
Carl Fehrman i Sydsvenska Dagbladet

”Det är en pionjärgärning Björck har utfört – mångskiftande och fängslande.”
Sven Rinman i GHT

 



 


Harold Bloom
Hur du ska läsa, och varför

Wahlström & Widstrand 2002

”Den här boken vill lära ut hur man lämpligen läser och varför, och i detta syfte använder jag mig av talrika exempel och föredömen: dikter, såväl korta som långa; noveller och romaner och skådespel. Urvalet ska inte betraktas som en unik, granntyckt lista över vad man bör läsa, utan snarare som en provkarta över verk som bättre än andra illustrerar varför man bör läsa.”

Litteraturhistorikern Harold Bloom guidar oss här genom världslitteraturen från 1500-talet till i dag och visar hur vi genom litteraturen kan nå ökad förståelse för det samhälle vi lever i. Harold Bloom är professor vid Harvard, Yale och New York University och har skrivit över tjugo böcker om litteratur. På svenska finns sedan tidigare Den västerländska kanon.

 

 



Brodow, B - Rininsland, K
Att arbeta med skönlitteratur i skolan
- praktik och teori

Studentlitteratur 2005

Vad läser man för skönlitteratur i grundskolans senare år och i gymnasieskolan? Vem bestämmer valet och hur utvärderar man resultatet? Hur lägger lärarna upp litteratursamtal och annan behandling av det lästa? Vad vill lärarna uppnå och vad uppnår man verkligen? Hur viktig är lärarrollen? Vilken betydelse har litteraturläsning för elevernas personliga utveckling och för deras färdigheter?

I denna bok presenterar författarna hur engagerade svensklärare arbetar med läsning av skönlitteratur i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Genom det positiva urvalet av informanter har författarna velat spegla det aktuella läget i klasser med engagerade och medvetna lärare, med andra ord ger de en bild av vad som är möjligt att göra med goda förutsättningar. Lärarnas berättelser ses mot bakgrund av skolutveckling, forskning och debatt under de senaste årtiondena och varvas med författarnas insiktsfulla kommentarer och pedagogiska vägledning kring litteraturläsning i skolan.

Boken vänder sig främst till lärarstuderande och lärarutbildare i svenska vid universitet och högskolor samt till verksamma svensklärare och skolledare.

 
 



Aidan Chambers
Böcker inom oss. Om boksamtal.

Norstedts 1993.

Böcker inom oss är en praktisk handledning i hur man stimulerar barn till att läsa, att prata om och förstå innebörden i det man läser. här ges förklaringar till några av de bakomliggande processerna och förslag till frågor som lockar fram lusten hos läsaren att prata om sin läsning.

Aidan Chambers, välkänd och uppskattad barn- och ungdomsförfattare, är en outtröttlig förespråkare för att barn och ungdom ska få tillgång till bra böcker och han är känd världen över som föreläsare. Han vänder sig till alla som kommer i kontakt med barn och tonåringar men kanske i första hand till lärare, eftersom han själv varit lärare och ser skönlitteraturen som en oumbärlig del av skolans liv.

 



Aidan Chambers
Böcker omkring oss. Om läsmiljö.

Norstedts 1995.

"All läsning måste äga rum någonstans."

Detta är inledningen till Böcker omkring oss - en samling praktiska råd och kommentarer om vad som kan göras i skolan för att väcka barns intresse för läsning. Boken är en utmärkts handledning för lärarkandidater, och en lämplig sammanfattning för lärare och bibliotekarier som vill friska upp sina praktiska kunskaper.


Aidan Chambers, välkänd och uppskattad barn- och ungdomsboksförfattare, är en outtröttlig förespråkare för att barn och ungdom ska få tillgång till bra böcker och han är känd världen över som föreläsare.

 



Aidan Chambers
Om böcker.

Norstedts Förlag 1987.

Om böcker innehåller nio föredrag där Aidan Chambers tar upp barn- och ungdomslitteratur ur många olika aspekter: läsandets glädje; litteraturens roll i barnens och ungdomarnas liv, deras behov av den och svårigheterna med att rätt kunna förmedla den till dem: litteraturens ställning i skolan och på biblioteken; barn- och ungdomslitteraturens historia och framtid: författarens ansvar och arbetsmetoder.


Aidan Chambers talar om läsarens, lärarens, redaktörens och författarens relation till litteraturen. Och han gör det utifrån egen erfarenhet: i tio år arbetade han som lärare, i femton år som frilansande förlagsredaktör och under senare år även som alltmer läst och efterfrågad författare.

Om böcker är en bok för alla som någon gång varit barn och ungdom och läst (eller inte läst) böcker, och för alla som möter (eller kommer att möta) barn som läser böcker.

 



Anne Fadiman
Exlibris.
En vanlig läsares bekännelser.

Albert Bonniers förlag 2000.

"Efter fem års äktenskap och ett barn beslöt George och jag till sist att vi var redo för den mer djupgående intimitet som en sammanslagning av böckerna innebar. Det var emellertid oklart hur vi skulle kunna kombinera hans inställning med min, eftersom skillnaden var lika stor som mellan en engelsk och en fransk trädgård."


De arton essäerna i Exlibris handlar om livslång kärlek till böcker och språk. ANNE FADIMAN rör sig smidigt mellan det anekdotiska och det utforskande, syresätter en dammigt akademisk genre och tillför en stor dos humor, inte minst i de stycken där hon berättar om sin patologiskt litterära familj eller om den delikata proceduren att gifta ihop två boksamlingar till en.

Omslagsbild: Exlibris av Rockwell Kent från The Library of Elnita Straus, Council House Tvpografi: Birgitta Emilsson.

www.albertbonniersforlag.com

Anne Fadimans "essäer blåser nytt liv i ämnen som konsten att läsa högt, konsten att plagiera, konsten att fynda på antikvariat samt barns förhållande till sina föräldrars bibliotek,"
New York Times

"Essän är en oerhört krävande litterär genre, men jag skulle vilja påstå att Anne Fadiman behärskar den till fulländning."
The Observer

 



Sten Furhammar
Varför läser du?

Carlssons 1997

Barnen är bibliotekens storkunder. Men när barnen blir tonåringar försvinner de som boklånare. Varför tillfredsställer inte biblioteken längre deras behov? 

På vilket sätt förmedlas litteraturintresset från föräldrar och lärare till unga människor? 

Vilka funktioner fyller läsandet i olika åldrar? 


Hur kan biblioteken ge service åt människor som i olika livssituationer (sjukdom, skilsmässor, anhörigas död osv.) har behov av stöd genom litteratur?

Detta är några av de konkreta frågor och problem som våra bibliotek ställs inför. Varför läser du? ger värdefull bakgrundskunskap för alla som arbetar med folkbibliotek och litteraturförmedling. Frågeställningen har främst inriktats mot individens förhållande till text i ett livsperspektiv.

Boken har tillkommit inom SKRIN-projektet (Projektet Skriftkultur och mediebruk i nordiska familjer). SKRIN är ett samnordiskt forskningsprojekt som syftar till att belysa några sociala och psykologiska aspekter på skriftliga mediers – och framför allt bokens – villkor i de skandinaviska länderna under senare delen av 1900-talet.

Sten Furhammar är lektor vid Högskolan i Borås.

 



Ruth Halldén
En bra bok

Bokförlaget EB 1991.

Vad ska jag läsa? frågar mången som tappat orienteringen i bokfloden där tusentals färggranna böcker i strid ström flyter fram.

Vad ska jag läsa? Den frågan har jag fått så många gånger att jag till slut fick lust att besvara den skriftligt. Den här volymen berättar om böcker, gamla och nya, svenska och utländska, okända och världsberömda om vartannat.


Vad som är en bra bok är naturligtvis en subjektiv bedömning. För mig är det alltid en bok med stark personlig utstrålning. Jag ser författaren som en vän och boken som ett samtal. Man älskar den eller inte.

Ruth Halldén

 



Inge Jonsson
Idéer och teorier om ordens konst

CWK Gleerup Bokförlag

Idéer och teorier om ordens konst är en kortfattad översikt av hur synen på dikt och diktare fortlevt och förvandlats från antiken till våra dagar. Någon handbok av denna art har inte funnits tidigare på svenska, och de utländska motsvarigheterna är vida större. Framställningen är planerad för att passa läsare med skilda intressen och förkunskaper. Den vill ge en elementär överblick åt den som nöjer sig med författarens text och samtidigt bibliografiska uppslag åt den som vill fördjupa sig i det spännande ämnet diktens idéhistoria.

 



Helene Hanff
Brev till en bokhandel.
Tjugo års brevväxling mellan en bokälskande amerikanska och ett engelskt antikvariat.
Med Hertiginnan av Bloomsbury Street

Trevi 1980

Helene Hanff skriver 1949 sin första bokbeställning från New York till antikvariatet Marks & Co på 84 Charing Cross Road i London. Allteftersom korrespondensen framskrider viker den brittiska reservationen inför miss Hanffs humor och spontanitet.

Bokhandlaren som först undertecknar sig "Högaktningsfullt FPD" blir "F Doel" och därefter "Frank Doel" för att till sist under många år vara "Med kära hälsningar Frank".

I tjugo år varar brevväxlingen och snart får Helene också långa brev från andra i firman, som tackar för de matpaket hon sänder till dem i det efterkrigsransonerade England. Men alla vet att hon främst är Franks brevvän. I och med hans död avslutas också brevväxlingen men utan att de två har fått träffas. Först 1971 då den brittiske förläggaren av av Brev till en bokhandel bjuder över Helene till bokens utgivning får hon uppleva London och träffa Franks familj. Det äventyret beskriver hon i Hertiginnan av Bloomsbury Street, som också ingår i denna svenska utgåva.

 



Milan Kundera
Romankonsten.
Essä

Bonniers 1988.

Jag behöver väl knappast understryka att jag inte har några som helst teoretiska ambitioner och att hela denna bok inte är annat än en utövares bekännelse? I varje romanförfattares verk ligger underförstått en vision av romanens historia, en föreställning om romanen, en föreställning som inte kan skiljas från mina romaner, som jag har försökt ge ord åt.” 


Så säger Milan Kundera i förordet till Romankonsten, som består av sju relativt fristående men ändå inbördes förbundna texter – att uppfattas som en enda sammanhängande ”essä”. Antingen det rör sig om att svara på frågor, vilket sker i två mycket utförliga intervjuer; behandla Kafka eller Broch, som ägnas var sitt kapitel; eller uppfinna en högst personlig ordlista baserad på termer och begrepp som ofta förekommer i hans romanvärld, återfinner man här romanförfattaren Milan Kundera: med sin omisskännliga blandning av bitsk humor, klarsynthet och munter pessimism pläderar han för romanen som möjlig konstform mot strömmen, också i vår av massmedier besatta tid. Men Romankonsten är också en lysande föreläsning över en stor västerländsk romantradition buren av författare som Rabelais, Cervantes, Sterne, Diderot, Flaubert, Tolstoj, Musil och Gombrowicz.

 



Olof Lagercrantz
Om konsten att läsa och skriva.

Wahlström & Widstrand 1985.

"Vad sker när vi läser? Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro. Och det sker var stund."

Så inleder Olof Lagercrantz boken där han delar med sig av iakttagelser och minnen från ett liv tillbragt i läsar- och skrivarlandet.

 



Lisbeth Larsson
En annan historia.
Om kvinnors läsning och svensk veckopress.

Symposion1989

På romanklubbarnas glansiga reklamfoldrar är läsaren alltid en kvinna. Hon sitter uppkrupen i den mjuka soffhörnan helt försjunken i sin bok. Långt borta och mycket nära. 

Kvinnor läser mycket. Det har den litterära marknadens krafter alltid vetat. Inom litteraturkritik och litteraturhistoria däremot är den kvinnliga läsaren och hennes läsning fortfarande en okänd kontinent och okunskapen upprätthålls systematiskt. 

På 1800-talet talade man föraktfullt om dam- och guvernantlitteratur, just nu finns det inget värre än tantsnusk. Det romantiska träsket kallade 40-talisterna veckopressen, den mest föraktade litteraturen av alla.

Det går en rysning genom litteraturhistorien. Som vore kvinnors litteratur något oberörbart och hennes läsning något farligt; något självförstörande, kvävande, klibbigt och instängt. 

På Sofie Thomesen-Werenskiolds bild av den kvinnliga läsaren sitter hon emellertid ute i friska luften, på en bänk i en grönskande glänta och den smala grusgången ringlar sig bort i ett utopiskt fjärran. 

Kanske finner kvinnan något vitalt, något nödvändigt och för livet oumbärligt i litteraturen. Kanske är hennes intensiva läsande inte alls missriktad energi, som så många velat göra gällande, utan tvärtom en logisk följd av det sätt som hon lever och vill leva på.

En annan historia är en utmanande och spännande diskussion om det kvinnliga läsandets innebörder, flödande och suggestiv i sin materialrikedom. Boken skriver sig in i tidigare okända delar av det litterära landskapet. Den är både ett pionjärarbete om den svenska veckopressens historia och en ideologisk utmaning.


Fortsättning: Om läsning 2